Lång och Låg



Har skrivit ett liknande sådant här inlägg förut. Men då det är en såpass viktigt del i ridningen enligt mig, så skriver jag lite om mina tankar igen. :)

Jag anser att ALLA hästar ska kunna ridas i lägre och lite längre form. Kan dom inte detta, tycker jag att dom inte är tillräckligt lösgjorda/välridna.
Det är såklart mycket som spelar in i detta. Utbildningsnivån på häst och ryttare för att bara nämna ett exempel.


Men, har man kommit såpass långt att man vet vad "att rida hästen i form" ÄR, så borde man också kunna rida sin häst i lång och lägre form. Jag travar alltid fram och av Hillbilly i låg form, jag jobbar även mycket lång och låg form i skritt. I galoppen jobbar jag mest med att få till först och främst en bra, rund galopp men även tänke rjag lite låg och rund i formen. "Släpper jag ut" honom i lång form i galoppen så blir det 4-taktigt.

Jag tycker det är viktigt att LÄTT kunna variera formen på hästen. Likaså med takt och tempo, det ska gå smidigt och enkelt för både häst och ryttare. Annars tcyker jag inte att hästen är tillräckligt lösgjord.

Luddigt, men detta är lite om mina tankar kring detta. Kommentarer på det? :)




Hästen ska mjukt "söka sig med tygeln". Detta gör Hillbilly alldeles utmärkt enligt mig. Dock är det svårt att visa med en bild, men detta var den senaste jag kunde hitta i arkivet. :)



Hillbilly i en (på hans utbildningsnivå) "Hög" form, eller mellanform skulle jag nog vilja kalla det.

Självklart får man inte glömma, att låg form inte är att hästen går med nosen i backen och späpper iväg ryggen och kroppen. Hästen måste fortfarande bära sig och jobba genom hela kroppen.



Hillbilly tycker det är bekvämt att komma igång i låg form för att sedan komma upp lite. Dock har ju Hb inte styrkan eller bärigheten som krävs för att gå helt korrekt ännu, han jobbar rätt med kroppen men nosen kryper gärna lite bakom.
Dock anser jag att variation i alla dess former(haha former både som form och former, hänger ni med?) inom ridningen är prio 1. 


våga vara stolt!


Något som jag tänkt på ett tag är att hur många bloggare det är (inklusive jag!!) som kommer med "bortförklaringar" eller liknande när det gäller bilder/film eller kanske till och med text. Ungefär som att man inte vågar stå för att man faktiskt är jättenöjd och stolt över en träning/tävling. Varför är det så? Visst, klart man vill att sina bloggläsare ska tycka det ser bra ut och genom att sänka läsarens förväntningar så blir det kanske lättare att visa, allt handlar ju om påverkan och hur läsarna tolkar saker. 

Men alla har vi ju ändå både för och nackdelar i ridningen, oavsett nivå. Och samtidigt har ju alla ändå en sak gemensamt, viljan att bli bättre.


Detta inlägg är väl mest som en tankeställare till mig själv. Om jag är helt jävla cepe-lycklig (I rymden finns inga känslor! ♥) efter ett ridpass, så ska jag vara det! PUNKT.

Sen om man vill lägga ut film från ett pass som gick sådär, kan man ju alltid skriva ut att det inte gick nå vidare, och att det och det inte gick bra tex.  men jag vill och ska iallafall våga vara stolt när jag är det!



jag är jag, och Hillbilly är Hillbilly, vi är inte bäst men vi vill bli bättre.